TANKARNA NU, 4 ÅR EFTER
Som sagt så gick åren och nu är det 2010, och fortfarande har jag drömmarna att en dag få åka tillbaka till Hope Center i Ukraina. De två veckorna jag hade på Hope Center tillsammans med alla de barn och vuxna som var där den sommaren har förändrat mig som person. Jag är inte lika egoistisk, jag tänker på alla andra mer än jag gjorde innan, och jag kan nu kämpa på ett annat sätt för att göra skillnad än vad jag kunde då, jag är äldre nu och har andra möjligheter att hjälpa till. Denne blogg är ett exempel, att få andra människor att bry sig, att de ska få veta om alla de barn som har det svårt. Vi i Sverige tänker oftast att vi har det svårt, vi kanske inte får den där extra tröjan av mamma, eller vi kanske inte får äta pizza varje dag. Vi är själviska helt enkelt! Det vi ser som tufft och orättvist här ser de i Ukraina som lyx. De klagar inte på samma sätt över samma saker, får dom en godisbit blir de jätte lyckliga, medan vi hade klagat för att vi bara hade fått en och velat ha ännu mer innan vi hade varit nöjda. Detta är något jag vill försöka få ungdomar idag att förstå, att man kanske ska tänka om innan man klagar på något. Vi hade inte klarat av att leva som de i en dag, så tänk på att vi har det bra jämfört med dem, och tänk innan du klagar över något! Det har hjälpt mig, och man kan nog aldrig komma ur det där med att inte klaga, men det har fått mig att tänka på ett annat sätt, att se saker från en annan vinkel.
/nick/ LoLLo ES3 MK – Bergagymnasiet, Eslöv
